Forskningsdag med fokus på artificiell intelligens och dess möjligheter och begränsningar

Den 18 april anordnades riksdagens forskningsdag för fjärde året i rad. Talman Andreas Norlén stod värd för dagen som handlade om hur riksdagen kan möta utvecklingen inom artificiell intelligens (AI).

Under förmiddagen höll riksdagens utskott interna seminarier med forskare som utskotten själva valt att bjuda in. Därefter hölls gemensamt öppet seminarium som fokuserade på artificiell intelligens och dess möjligheter och begränsningar. Talman Andreas Norlén öppnade seminariet med ett anförande.

Öppet seminarium om artificiell intelligens och dess möjligheter och begränsningar

Betydelsen av artificiell intelligens (AI) i samhällsutvecklingen ökar kraftigt. Hur kan och bör politiker stödja och reglera AI-utvecklingen och hur kan riksdagen möta konsekvenserna av utvecklingen? Vilka lagförslag och politiska initiativ behövs? Vilken vägledning kan forskare ge när samhällsförändring och teknikutveckling sker snabbt och globalt? Det är frågeställningar som stod i fokus vid seminariet.

Det öppna seminariet gästades av Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, Linköpings universitet, Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi, KTH, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet, Fredrik Heintz, professor i datavetenskap, Linköpings universitet, Virginia Dignum, professor i artificiell intelligens med inriktning mot ansvarsfull AI, Umeå universitet och Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Moderator var Hans Ellegren, Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.

Webb-tv

Seminariet går att se i efterhand via riksdagens webb-tv.

Webb-tv: Riksdagens forskningsdag: Artificiell intelligens – möjligheter och begränsningar 

Talmannens inledningsanförande

18 april 2024

Ärade ledamöter,

Ärade gäster,

Mina damer och herrar,

Varmt välkomna till detta seminarium inom ramen för riksdagens forskningsdag.

Jag tog initiativ till riksdagens årliga forskningsdag för att ge riksdagens ledamöter möjlighet att ta del av ny kunskap och för att lyfta fram vetenskapens värde för politik, demokrati och parlamentariskt beslutsfattande. Riksdagen fattar varje år tusentals beslut som påverkar vårt samhälle. Genom väl underbyggda beslut kan förtroendet för det politiska systemet öka och det gynnar vår demokrati.

Temat för detta seminarium, som utgör den andra delen av forskningsdagen, är ”Artificiell intelligens – möjligheter och begränsningar”.

Den första delen har som bekant utgjorts av möten där respektive utskott här i riksdagen har samtalat med forskare om ett ämne inom sitt beredningsområde. De stod utskotten fritt att välja vilket ämne som helst. Ändå valde många just artificiell intelligens.
Detta visar att det finns ett stort intresse för artificiell intelligens bland riksdagens ledamöter och att många utskott ser att AI får konsekvenser inom deras område. Även resten av vårt samhälle funderar på hur AI kommer att förändra sättet vi arbetar på.

När jag häromdagen la upp en film på Instagram där Olof Holm på Riksdagsbiblioteket berättar om sitt arbete med att transkribera handskrivna riksdagsprotokoll så fick jag flera kommentarer om att detta borde vara något som AI borde kunna hjälpa till med. Bland kommentarerna fanns även de som menade att AI är något man bör akta sig för.

Tidigare i år var jag i Japan. Ett land som likt Sverige ligger långt fram när det gäller forskning. En av de forskare jag mötte var professor Yoshiyuki Sankai, grundare av företaget Cyberdyne. Företaget utvecklar robotar som kan användas för att träna upp motorik.

Med mig från mötet med professor Sankai fick jag en hälsning till Martin, en svensk tolvåring som vid födseln drabbades av syrebrist och fick bestående men i form av Cerebral pares. Några månader tidigare hade Martin genom ett intensivt träningsprogram på Cyberdyne fått ökad rörlighet.

För mig är detta ett fint exempel på hur forskning kan förändra våra livsbetingelser. Och om namnet Cyberdyne låter bekant, så kan det bero på att det förekommer i filmen Terminator. Där är Cyberdyne företaget som utvecklar Skynet, en artificiell intelligens som använder robotar i sitt utrotningskrig mot mänskligheten.

Att professor Sankai valde just Cyberdyne som namn till sitt företag får man kanske se som en blinkning till den rädsla många känner inför forskningens framsteg. En oro som är högst påtaglig i diskussionerna om vilka konsekvenser AI får, och som vi känner igen från tidigare genombrott i forskningen.

Roboten Terminator är varken den enda eller den första symbolen för denna rädsla. Än mer känd är nog Frankensteins monster, som först dök upp i Mary Shelleys roman.

Att Frankensteins monster gjorde entré när industrialismen omvandlade vår värld och Terminator när datorerna gjorde samma sak är nog ingen slump. De svarar mot det behov vi har av att processa stora samhällsomvandlingar.

Många menar att AI innebär att vi nu står inför nästa stora samhällsomvandling. Därför är det naturligtvis intressant att se hur vår tids kultur skildrar forskningens framsteg.

En film som nyligen rönt stor uppmärksamhet är Poor things, baserad på Alasdair Grays roman med samma namn. Utan att förstöra filmen för de som ännu inte sett den, kan jag berätta att såväl forskaren som hans skapelse här skildras på ett nyanserat sätt. Det blir tydligt att även om alla experiment inte är av godo så tjänar tekniken människan och vi har allt att vinna på att vara öppna för de lösningar den erbjuder.

Seminariedeltagare,

Vi ska snart få ta del av ett spännande program. Jag ser fram emot fruktbara utbyten mellan vetenskapen och politiken under det här seminariet och lämnar härmed över till vår moderator Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.

Utskottens seminarier

Riksdagens utskott arrangerade seminarier kring olika frågor som berör respektive utskott. Här följer en förteckning över de seminarier som respektive utskott arrangerade samt vilka forskare och experter som deltog vid dessa seminarier.

Arbetsmarknadsutskottet: Risker och säkerhet i byggbranschen

• Björn Samuelsson, adjungerad professor, kvalitetsteknik och logistik vid Luleå tekniska universitet
• Leif Berglund, universitetslektor, arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet,
• Maria Johansson, biträdande universitetslektor, arbetsvetenskap, vid Luleå tekniska universitet
• Magnus Stenberg, arbetsvetenskap, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet

Civilutskottet: Forskning om umgängesstöd enligt föräldrabalken

• Åsa Källström, professor i socialt arbete, Örebro universitet
• Ann-Sofie Bergman, docent i socialt arbete, Stockholms universitet

Finansutskottet: Finans- och penningpolitisk konjunkturstabilisering

• Karl Walentin, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet 

Försvarsutskottet: Rysslands krig i Ukraina: bakgrund och konsekvenser

• Gudrun Persson, docent i historia, Stockholms universitet

Justitieutskottet: Förebygga brott med hjälp av AI

• Henrik Andershed, professor i psykologi och kriminologi, Örebro universitet

Konstitutionsutskottet: AI och det demokratiska samtalet, opinionsbildning och desinformation

• Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet
• Lisa Kaati, fil.dr i datavetenskap och universitetslektor vid Stockholms universitet
• Karim Jebari fil.dr i filosofi och forskare vid Institutet för framtidsforskning.

Kulturutskottet: AI och upphovsrätt: konsekvenser på kulturområdet

• Johan Axhamn, universitetslektor i handelsrätt, Lunds universitet
• Amanda Wasielewski, docent i konstvetenskap, Uppsala universitet.

Miljö- och jordbruksutskottet: Tillståndet i vår havsmiljö

• Joakim Hjelm och Mattias Sköld, forskare vid havsfiskelaboratoriet Lysekil, SLU

Näringsutskottet: Hur artificiell intelligens kan stärka svenska företags konkurrenskraft

• Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, Linköpings universitet
• Carl Wadell, tekn.dr, analytiker Tillväxtanalys
• Jeanette Nilsson, AI-expert, RISE

Skatteutskottet: Skatteverkets användning av AI och framtida utveckling

• Christina Henryson, chef ekonomi-, styr- och analysavdelningen och Peder Sjölander, chef it-avdelningen, Skatteverket

Socialförsäkringsutskottet: Artificiell Intelligens: rättsstatliga principer och beslutsprocesser i offentlig förvaltning

• Lena Enqvist, jur.dr. i rättsvetenskap och biträdande universitetslektor i rättsvetenskap, Umeå universitet
• Katarina Boye, biträdande professor och lektor i sociologi, Stockholms universitet
• Olle Hammar, fil.dr. i nationalekonomi och biträdande lektor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet i Växjö

Socialutskottet: Användningen av AI inom hälso- och sjukvården

• Emma Engström, tekn.dr. i miljöteknik, Institutet för framtidsstudier
• Max Gordon, överläkare inom ortopedi och docent Karolinska institutet
• Magnus Boman, professor i intelligenta programvarutjänster, KTH och projektledare för AI@KI.

Trafikutskottet: Vad krävs av den svenska transportsektorn för att nå målen i EU:s fit for 55-paket

• Magnus Nilsson, expert och miljökonsult, specialiserad på europeisk klimatpolitik
• Lisa Eriksson, kvalificerad utredare, Trafikanalys

Utbildningsutskottet: AI inom utbildning: var står vi idag och vad ser vi framöver

• Danica Kragić Jensfelt, professor i datalogi, KTH
• Fredrik Heintz, professor i datavetenskap, Linköpings universitet 

Utrikesutskottet: Vägen bort från krig i Gaza

• Bitte Hammargren, journalist, författare och Mellanösternanalytiker
• Anders Persson, lektor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet
• Aron Lund, analytiker vid FOI

För mer information

Riksdagens engagemang i vetenskap och forskning